Ett adekvat kostintag är nödvändigt för uppbyggnad och underhåll av kroppens celler och det är därför en förutsättning för att en person skall kunna hålla sig frisk. Vid trauman och operativa ingrepp krävs ett allmänt ökat näringsintag under rehabiliteringen. Detta för en minskad risk för komplikationer och för ett snabbare tillfrisknande. Patientinformation är ett viktigt verktyg vid utbildning om nutritionens betydelse för läkningsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna patienter, som genomgått ett ortopediskt ingrepp informeras av sjuksköterskan om nutritionens betydelse för läkningsprocessen.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv sjukdom, oftast med ett snabbt förlopp, som ger kroppsliga förändringar. Att drabbas av kroppsliga förändringar påverkar det dagliga livet och tillgången till världen. Syftet med denna studie var att belysa hur människor med sjukdomen ALS upplever de kroppsliga förändringarna som uppstår under det att sjukdomsförloppet fortskrider. Metoden var en kvalitativ innehållsanalys av biografier som skildrar upplevelser av att leva med ALS. Resultatet visade att människor kan uppleva många olika känslor, vilka delades in i fem olika kategorier av upplevelser.

Ett adekvat kostintag är nödvändigt för uppbyggnad och underhåll av kroppens celler och det är därför en förutsättning för att en person skall kunna hålla sig frisk. Vid trauman och operativa ingrepp krävs ett allmänt ökat näringsintag under rehabiliteringen. Detta för en minskad risk för komplikationer och för ett snabbare tillfrisknande. Patientinformation är ett viktigt verktyg vid utbildning om nutritionens betydelse för läkningsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna patienter, som genomgått ett ortopediskt ingrepp informeras av sjuksköterskan om nutritionens betydelse för läkningsprocessen.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

Stroke är vanligt förekommande i Sverige och incidensen antas öka. Konsekvenserna av stroke kan vara betydande funktionsnedsättningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroppsliga begränsningar orsakade av stroke. Åtta vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att få en förändrad relation till sin kropp och identitet; Att vara beroende av stöd; Att den sociala kontakten förändras; Att göra det bästa av situationen och uppleva livskvalitet.

En vanlig komplikation efter operativa ingrepp är illamående och kräkning, som många gånger kan anses som ett mindre problem. Det kan dock leda till både onödigt obehag och förlänga vårdtiden för patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga och/eller lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter. Frågorna som ställs är: Vilka omvårdnadsåtgärder kan (1) förebygga och (2) lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter? Metoden är en litteraturstudie.

Jag har i min uppsats analyserat romanen The Blindfold av Siri Hustvedt ur ett identitetsperspektiv med kroppen och dess olika tecken som utgångspunkt. Verkets centrala tema kretsar kring frågor om identitetens grundvalar och hur dessa kan förändras med kroppen och berättandet som verktyg. Jag visar i min uppsats att de medvetna och omedvetna signaler eller tecken kroppen ger ifrån sig får betydelse för hur identiteten formas. Analysen innefattar teorier kring identitetsbildning- och processer, begreppet kroppsliga tecken samt Judith Butlers teorier kring performativitet och genusidentitet och Gérard Genettes modell för narratologisk analys..

Vissa elever i dagens svenska skola får eller vill inte delta i undervisningen av idrott och hälsa på grund av bland annat religiösa och kroppsliga skäl. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur idrottslärare tänker om samt förhåller sig till elever som inte deltar i undervisningen i ämnet idrott och hälsa på grund av religiösa eller kroppsliga skäl (eleven skäms över sin kropp, inte vågar visa upp sig) . Detta har undersökts genom kvalitativa individuella intervjuer med åtta idrottslärare. Resultatet av undersökningen har visat att lärarna anser att de religiösa och kroppsliga skälen till att inte delta i undervisningen inte är vanliga. När det inträffar anser lärarna att de flesta problemen kan lösas genom att läraren och skolan har en god kommunikation med eleverna och deras vårdnadshavare..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroppsliga begränsningar orsakade av stroke. Åtta vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att få en förändrad relation till sin kropp och identitet; Att vara beroende av stöd; Att den sociala kontakten förändras; Att göra det bästa av situationen och uppleva livskvalitet. Resultatet visade att kroppen beskrevs som bräcklig, otrygg, förbryllande och opålitlig. Självkänslan påverkades och identiteten upplevdes hotad.

ALS är en kronisk neurologisk sjukdom som i Sverige årligen drabbar ca 200 personer. Beroende på var i nervssystemet skadan sitter utvecklas olika symtom. Symtomen är muskelförtvining, muskelsvaghet, spasticitet, talsvårigheter, fascikulationer, sväljsvårigheter och andningsproblematik, de varierar i frekvens och ökar i takt med att sjukdomen fortskrider. Sjukdomen är för tillfället obotlig med dödlig utgång. Kroppen är en människas redskap i världen.

Ett ökande antal operationer sker dagkirurgiskt vilket leder till att patienten får ett kortare avbrott i arbete och socialt liv. Denna typ av vård medför dock mindre tid för undervisning perioperativt, vilket blir en utmaning för vårdpersonalen. Information är centralt i omvårdnaden av patienten som genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Utan information har patienten en minskad förmåga att ta en aktiv del i den perioperativa processen. Studiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av perioperativ information vid ett dagkirurgiskt ingrepp.

Efter ett kirurgiskt ingrepp uppkommer alltid smärta, som ett svar på vävnadsskada, som ökar risken för postoperativa komplikationer. Därav har det blivit patientens rätt att få postoperativ smärtlindring. På de flesta sjukhus används huvudsakligen analgetika som postoperativ smärtlindring. Det förekommer inadekvat postoperativ smärtlindring vilket kräver nya strategier och förbättringar inom postoperativ smärthantering. Musik har visat sig kunna minska oro, sänka hjärtfrekvens och blodtryck samt bidra till ett ökat välbefinnande.